Sedan ett par tre månader har jag väldigt ont i främst min vänster armbåge. Fram till månadsskiftet Mars April kämpade jag på och trodde att det var något enkelt som snart skulle gå över. Det gjorde det inte trots att jag smorde med muskelavslappnande salvor av olika slag. Efter att ha haft riktigt ont i 6-8 veckor ringde jag vårdcentralen och fick tid hos läkaren samma dag. Det konstaterades att jag hade fått tennis- och golfarmbågar (lateral epikondylit bilateralt) och jag blev sjukskriven.
Jag tror mig ha räknat ut vad orsaken är till allt detta. Tror och tror förresten, jag är ganska säker på att det är främst två orsaker och båda härrör till jobbet. Jag är kock och sedan 7-8 år arbetar jag i köket på ett dagis i Åkers styckebruk som ligger 10 km från Mariefred där jag bor. Jag är ensam i köket och gör således alla sysslor.
I köket finns en stor och bra diskmaskin, en sån där stor rostfri sak med en stor huv med bygelhandtag som man öppnar och stänger manuellt. Det görs 35-50 gånger per dag och alltid med vänster arm. Den hoppas jag kunna få utbytt mot en modern som öppnar och stänger automatiskt. Det borde inte vara något problem då den gamla har ca. 25-26 år på nacken. Den andra orsaken är allt tungt porslin som hanteras vid diskning. Ett exempel är tallrikarna som ställs 18 st i en diskkorg. 18 st väger ca 12 kg och dum som man är lyfter, vrider och vänder jag alla 18 på en och samma gång. Kanske inte bara beroende på dumhet, det handlar om att hinna med också. Något som skulle underlätta arbetet är om vi kunde byta ut porslinet mot plast-dito. Idag finns snyggt och trevligt plastporslin som inte alls har den där känslan av 70-tals-picknick. Fördelen med plast är förutom det faktum att det är mycket lättare (18 st väger ca. 2,5 kg, porslin 18 kg) så är det också mindre skramligt. Ljudnivån vid måltiderna minskar drastiskt vilket inte kan vara fel. Vi får se hur det går…
Nu har jag snart varit sjukskriven i fyra veckor och smärtan har lindrats något i vänster men inte mycket. Högern däremot är riktigt bra, men den var i och för sig aldrig lika drabbad.
Jag äter antiinflammatoriska tabletter och har fått träningsråd och ett band att spänna runt armen för att avlasta muskelfästet av min sjukgymnast på Previa.
Nu hoppas jag att bli bra och att komma tillbaka till jobbet så snart som möjligt för det är minst sagt tråkigt att gå hemma och ha ont. Långa dagar blir det.
